Spelar det roll var man pluggar?

För den som vill långt i näringslivet finns det en väg som syns mer än alla andra. Industriell ekonomi på KTH, civilekonom i Lund eller på Handelshögskolan i Stockholm, och sedan ett första jobb inom finans, konsulting eller affärsjuridik. Vägen är populär av goda skäl. Den är tydlig, det är lätt att se vad som krävs, och den har fungerat för många.

Men de utbildningarna har ett begränsat antal platser varje år, så de flesta som gör karriär i näringslivet har gått en annan väg. Här går vi igenom vad antagningspoängen säger, när det spelar roll var du har pluggat och vilka andra vägar som finns.

Vad betyder antagningspoäng egentligen?

Antagningspoängen är meritvärdet hos den sista som kom in vid förra antagningen. Den visar hur hård konkurrensen var, inte hur bra utbildningen är eller vart den leder.

Poängen bestäms av hur många som sökte, vilka meriter de hade och hur många platser det fanns. Det finns också olika poäng för olika urvalsgrupper. Den som söker med gymnasiebetyg konkurrerar med andra som har betyg, och den som söker med högskoleprovet konkurrerar i en egen grupp. Med vår meriträknare kan du se hur ditt meritvärde ligger till.

Vi visar antagningspoäng för många av högskoleutbildningarna på Studievägsguiden, eftersom det är en av få siffror som går att jämföra mellan dem. Men den säger lite om vad som händer efter examen. Att många vill gå en utbildning betyder inte att arbetsgivarna efterfrågar just dem som tar examen därifrån.

Inom yrkeshögskolan finns det inga antagningspoäng alls. Du söker direkt hos den som anordnar utbildningen, och urvalet kan bygga på betyg, arbetsprov, intervju eller arbetslivserfarenhet. Vad som krävs för att komma in kan du läsa om i vår guide till behörighet för YH.

Spelar det roll var man har pluggat?

Ja, mest för det första jobbet. Då har arbetsgivaren lite annat att gå på än utbildningen. När du söker nästa jobb brukar frågan i de flesta branscher vara vad du har gjort och vad du har haft ansvar för.

Undantaget är just de branscher som prestigevägen leder till. Inom finans, managementkonsulting och affärsjuridik följer skolans namn med längre, ibland genom hela karriären. Mer om det längre ner.

En smal väg är också en risk

Om hela planen bygger på ett visst program och sedan ett fåtal arbetsgivare hänger mycket på beslut som någon annan fattar. Konkurrensen är hård på båda stegen, och blir det nej finns det sällan en plan B.

Hur kan man göra karriär utan högskoleexamen?

Det finns gott om yrken där man kan tjäna bra och få stort ansvar utan en lång utbildning. Gemensamt för dem är att arbetsgivaren har något annat än examensbeviset att bedöma dig efter.

Inom försäljning syns resultaten i siffror, och då spelar utbildningen mindre roll. Många börjar som telefonförsäljare eller med innesälj, går vidare till större kunder som account manager och tar sedan ansvar för andra säljare. Rörlig lön är vanlig. Den som säljer bra kan tjäna mycket, och den som har en svag period märker det direkt på lönen.

I kreativa och digitala yrken säger en portfolio ofta mer än en examen. En kreativ YH-utbildning ger grunderna och tid att bygga upp egna arbetsprov. För den som vill bli grafisk formgivare eller copywriter är egna projekt och frilansuppdrag en vanlig väg in, och därifrån kan det gå vidare till en byrå och roller som kommunikationsstrateg eller projektledare inom reklam. Lönerna ligger sällan på samma nivå som inom finans, men den som blir senior eller startar egen byrå kan tjäna mycket bra.

Sedan finns yrken där arbetsgivarna helt enkelt har svårt att hitta folk. En installationselektriker behöver en yrkesutbildning men ingen högskoleexamen, och med några års erfarenhet går det att ta auktorisation och starta eget. Fler sådana yrken finns i genomgången av populära bristyrken.

Den som driver eget eller frilansar har ingen lönetrappa utan tjänar efter hur mycket den bygger upp. Det ger mer frihet och mindre trygghet, och många jobbar som anställda några år först.

Konkreta exempel på korta utbildningar som leder till jobb finns i YH-utbildningarna med högst lön och YH-utbildningarna med störst jobbchans.

Kort eller lång utbildning, vad är skillnaden?

När den som läser fem år på högskolan tar examen, runt 24 års ålder, har den som gick en tvåårig YH-utbildning direkt efter gymnasiet redan jobbat i tre år. Vem som står starkast då beror på bransch, och på vad båda har gjort under tiden.

Ekonomiskt handlar skillnaden mest om tid. Båda vägarna kan innebära studielån, men en längre utbildning betyder fler år med lån och färre år med inkomst. Samtidigt kan en längre utbildning ge högre lön längre fram. Vilket som lönar sig bäst går inte att säga i allmänhet, men det går att räkna på för det yrke du siktar mot. Lönen för varje yrke hittar du på yrkessidorna.

Hur väljer man utbildning om inte efter poängen?

Några frågor som säger mer än antagningspoängen:

• Vad jobbar tidigare studenter med i dag? För YH följer Myndigheten för yrkeshögskolan och SCB upp hur många som har jobb efter examen, och för högskolan gör Universitetskanslersämbetet liknande uppföljningar. Du kan också söka på utbildningen på LinkedIn och se var de som gått den jobbar nu.
• Var gör eleverna sin praktik? De flesta YH-utbildningar innehåller lärande i arbete, LIA, där du är ute på en arbetsplats en del av utbildningen. Fråga var eleverna brukar hamna. Svaret säger mycket om hur nära kontakten med branschen är.
• Får du göra riktiga projekt? Då har du något att visa upp när du söker jobb.
• Vad har du med dig när du är klar? Nätverk, referenser och en portfolio är svårare att mäta än en examen, men ofta lika mycket värda.

Du kan jämföra utbildningar på Studievägsguiden och se hur de står sig mot varandra.

När spelar skolans namn roll?

Det finns branscher där var du har pluggat väger tungt. I Sverige rekryterar stora investmentbanker, managementkonsulter och affärsjuridiska byråer ofta från ett fåtal skolor, och för att bli advokat krävs en juristexamen. Om det är där du vill hamna är det klokt att planera för det från början. De branscherna syns mycket, men de står för en liten del av alla jobb i näringslivet.

Vem sätter målen?

Den välkända vägen har en fördel som lätt underskattas. Någon annan har redan bestämt vad som räknas som framgång och vilka steg som leder dit, så det är lätt att se om man ligger rätt till.

Den som väljer en annan väg får sätta målen själv. Det är svårare, och det passar inte alla.

Ett sätt att börja är att fundera på vad du vill jobba med, snarare än var. Det går vi igenom i jobba med människor, saker eller system.

Studiekompassen

Svara på några frågor, få gratis vägledning

Studiekompassen ställer frågor om dig och landar i utbildningar du faktiskt kan söka. Helt gratis, utan konto.

Öppna Studiekompassen

Vanliga frågor

Publicerad 6 oktober 2026.

Vilgot Froste

Medgrundare, Studievägsguiden